Först var ordet - men hur kul är det att hitta dem?

Tidsåldern och klockan i all ära, men först var ordet. Ord skapar sammanhang, rain och reign, t ex. Ordets lagar ska följas. Ord har makt. Ord kan man ha roligt med och roligt åt. Ord har så många betydelser. Ord skapar språk och språk skapar gemenskap (kultur). Och kultur är bra om den är kul. Ord ska vara kul.

På Länsförsäkringars reklam stod det något i stil med: Livet är en chanstagning. Det kan vi försäkra. Tycker jag är en kul formulering, just därför att den är mångbottnad och ironisk. Det är då den träffar rätt och blir konst.

Tiden har mycket att lära av ordet. I många avseenden. Man måste kunna vrida och vända på tiden som man kan göra med ordet. Först var ordet. Är ord kul. Ja, jävligt kul. Det handlar om att hitta orden. Sätta namn på tiden. Hoppas få hjälp av orden. Att ordet får bestämma över allt det andra. Ord vill ordna sig. Det är vårt jobb att tjäna dem och hjälpa dem ordna sig. Det är ordet som vi borde tjäna. Om vi vill nå fram. Om kommunikationen är målet. Med oss själva såväl som med andra.

I någon bok som jag läste om behovet av en revolution (just den boken var på persiska och handlade om behovet av en islamisk revolution) hade två bärande kritik mot samtiden. Den första kritiken gick ut på att de "politiska slogans" hade tagit slut. Kapitalism, nationalism, fascism, kommunism, socialism eller existensialism och andra ismer hade förlorat i attrakktionskraft. Det behövdes nya slogans m a o. Sedan spelar det kanske på kort sikft inte så stor roll vad som döljer sig bakom. Ett kraftfullt slagord i sig bär på kraft. Det gäller att hitta orden och sätta dem i rätt sammanhang och tid. Timing is everything. Den andra kritiken gick ut på att publiken, i det här fallet den västerländska eller den moderna människan, hade förlorat i intellektuell kapacitet. Det var liksom fel på mottagaren och därför var det viktig att formulera slogans för en ny publik, den här gången den iranska och sedan den muslimska runtom i den islamiska världen. Hur det sedan gick eller inte gick ska jag inte gå in på, men klart är att alla tolkar saker och ting efter sin egen perceptiva förmåga. Man förstår saker olika, förstår dem delvis eller helt enkelt felaktigt. Sammanhanget, tiden, var och är väsentlig. Men nu ville man leva i en åtid, återskapa en dåtid, som var allt annat än en glanstid. Vad som för shia-muslimerna är en tid av förtryck och elände räknas för sunni-muslimer som en glansperiod. Inte ens tiden vid Mohammed kan sägas vara någon ideal period. Muslimen inbillar sig att dåtidens muslimer var exemplariska elever. Men det var endast mycket få som förstod vad det handlade om. Så den "islamiska revolution" som pampletten såg som lösningen låter vänta på sig. Däremot ligger det mycket i analysen.

Kan ord skapa kombi-nationer?

Ord och tid kan skapa explosiva kombinationer. Det är kanske kombi-nationer som vi behöver. En tillvaro där en del fattar och det delvis och en del inte fattar och en del missuppfattar och en del vantolkar eller feltolkar, kan knappast kallas för ett idealsamhälle. Det är en samling subkulturer och det har vi haft nog av. Mer än nog av. Men människor är som de är. Olika. Det handlar om att klassificera folken och kombinera dem på ett vettigt sätt. Sättas på plats. Allting ska vara på sin plats. Eller sin tid. Folk vill leva i olika tider. Och man ska inte ödsla energi på att få dem att vilja en annan tid.

Man får väl lära av marknadsföringen, segmentera marknaden, välja målgrupper och rikta olika slogans till olika målgrupper. Är människor så enfaldiga att de vill något annat än vad som är bäst för dem så får de finna sig i att bli behandlade som en del av ett marknadssegment och differentierad strategi. Olika slogans för olika publiker men under ett och samma varumärke. Men få blir det som Toyota, kyrkan osv, olika lösningar för olika smaker. Ordets makt ska man inte underskatta, blott ett ord kan samla alla. Det är väl det som är vitsen. Ordet är större.